Saknad

Hösten. Den är så varierad. Jag minns den här oktobermorgonen för två år sedan, när natten bjöd på tio minusgrader, och morgonen på dimma och frost. Det var så vackert. Saknar den där höstdimmapeppen jag kände när jag vaknade, såg allt det vackra. Saknar den här fina personen så att hjärtat värker, vill ha den här morgonen igen, med kalla tår och immig kameralins.

Annonser

Genom Grasmere jag gå

Jag tycker att det är en så konstig känsla, det där med hur snabbt tiden går. Nu har det gått flera månader sedan min tågluff startade, och jag åkte genom Europa för att ta färjan över till Storbritannien. Planen var att vara på resande fot i två månader, men att resa tog på min kraft och efter tre veckor var jag helt slutkörd och började vända hem. Exakt en månad efter att jag lämnade Sverige var jag på hemmaplan igen. Och sen har min ork inte funnits där riktigt. Jag har knappt ens tittat åt bilderna från resan. Fram tills idag. En av höjdpunkterna på resan var Lake District. Grasmere var ett av ställena jag besökte, och det var helt otroligt vackert att vandra i naturen runt byn. Här är några av bilderna jag tog i Grasmere, på väg till och från Alcock Tarn. Jag får se när nästa inspirationspuff dyker upp, fram till dess får dessa bilder räcka.

 

 

 

Long time no see

Det känns som ett tag sedan jag bloggade. Jag har varit upptagen, på många olika sätt. Jag har jobbat, rest, tagit det lugnt, fotat bröllop, och gått och blivit kär. Mitt fokus har helt enkelt legat på annat håll. Här får ni i alla fall en bilduppdatering från när jag var i stugan häromveckan, och njöt av soluppgången kl 2 på morgonen.